James är ju den skitungen som han är. Han är liksom inte med i de andras lek utan leker bredvid. Han har inte kommit så långt ännu, han är ju bara 2,5. Han går väl in i fotbollsmatchen med sin egna boll och stör.
Liam som snart är 7 år springer ute och leker hela dagarna. Han får ju gå ut och in som han vill, om han får för oss dvs. De är många pojkar som brukar leka med varandra i många olika åldrar.
Nu det senaste har jag uppmärksammat att en speciell pojke är på honom väldigt mycket. Och även Liam själv har börjat reagera på hur denna pojken är mot honom och säger att han puttas, retar, säger fula ord, skjuter dönare (heter det så?) och skakar och klämmer honom hårt. Och idag kom Liam upp helt hysteriskt hjärtskärande ledsen, hans lilla hjärta bultade i rapid och tårarna sprutade. Då hade pojken skrikit till honom "fuck you ungjävel". Och Liam vet att det är fel att göra så, samt att han säkert blev både sårad och arg. Sedan vågade han inte gå ut något mer för han var rädd för att pojkens äldre bröder skulle komma och slå honom. Vad gör man som förälder i detta? Naturligtvis pratade jag och tröstade Liam, men vad gör jag!? Ska jag gå och tala med hans föräldrar? Har jag otur så träffar jag på pappan och han är liksom lite "pojkar är pojkar". Jag vill helst inte behöva ta det med dem. Får se hur det hela utvecklar sig, och vara med mer ute än vad jag är. Sedan så kom det upp två pojkar till som styrkte Liams historia, och en av pojkarna sa att han inte får leka med pojken som retas för sin mamma, för att pojken svär och håller på. Jag tycker det är lite svårt att förbjuda att leka med varandra när man bor på samma gård och har samma vänner..
Börjar förstå det där med 'små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer'. För det blir verkligen värre ju äldre de blir.
Annars så har vi klippt av trollrufset på Liam. Och han har nu Ronaldo-frisyr :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar