Väl på donken så träffade vi på en dagiskompis och hans familj. Barnen är 3,5 och 1,5 år gamla. Talade lite lätt och när vi fått våra beställningar så gick vi båda familjer mot bilarna. När jag stod och bråkade in James i sin stol blev jag förvånad över att de var så snabba in i bilen och iväg. Ställer mig då upp och vinkar hejdå till dem. Då ser jag detta:
INGET AV BARNEN SITTER I SINA STOLAR OCH INGET BARN SITTER MED BÄLTE!
Båda barnen satt/stod i baksätet med mamman. Den lille satt i mammans knä, och mamman var inte heller fastspänd. Och det stora barnet (James dagiskompis) stod upp och vinkade hejdå till oss genom bakrutan på bilen.
Kvar står jag, gapandes med munnen och blev alldeles kall i kroppen. Hur vågar de!? Skulle de krocka skulle barnen inte ha någon chans. Det lilla barnet skulle bli mosad av mammans vikt och det stora barnet skulle flyga rakt ut genom vindrutan på bilen.
Jag undrar lite, hur tänkte de där?
SPÄNN FAST ERA BARN I BILEN FÖR BÖVELEN! Vi alla lever på lånad tid, men se för fan till att ta vara på den och värna om era barn!
Mvh
Arg mamma (till barn som ALLTID sitter fastspända i bilen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar